Parlamentet tog emot framstående forskare för en workshop om hur man ska ta vara på teknikens potential för att få stopp på livsmedelsavfall innan 2050.

Hur världen ska få mat år 2050

https://api.multimedia.europarl.europa.eu/documents/20125/16451134/n001-131205-001-sv.srt

En tredjedel av maten vi producerar,  1,3 miljarder ton,

hamnar i soporna eller tappas bort.  Är 2050 det magiska numret?

Det är i alla fall ett  nummer som inte är så avlägset.

Under de kommande 40 åren, när vi blir allt  fler, kommer matbehovet öka med 70 %.

Livsmedelsbristen blir mer akut, de rika  blir rikare samtidigt som de fattiga, ja...

Kronisk hunger återfinns i områden där  människor är väldigt isolerade från ekonomin,

där de inte har någon tillgång till mark,  ingen tillgång till marknader

För dessa människor är kortfristiga lösningar  tyvärr bara i form av livsmedelsbistånd,

men det är svårt att få fram det till dem.

Över till parlamentet där en workshop  tittade närmare på Europas roll

i att förse världen med mat fram till  2050 genom att hitta lösningar

inom de sätt vi producerar  och förbrukar mat

genom minskat avfall och bättre  biologisk mångfald.

Vad borde vi göra  i de svagare och fattigare länderna

för att minska livsmedelsavfall i första  delen av livsmedelskedjan, alltså på fälten?

Och vad kan vi göra  i rikare västländer

för att minska livsmedelsavfall i de delar  som ligger närmast slutkonsumenten?

Så de bra idéerna är de enkla idéerna.

Ledamöterna utnyttjade tillfället för att  godkänna en resolution om återvinning av mat

som närmar sig sista försäljningsdagen och  ge till folk som lever på existensminimum.

Vi borde inte vara rädda  för modern teknik.

Vi måste titta på vad som kan hjälpa oss för-  bättra livsmedelssäkerhet och livsmedelskedjan,

vad som kan hjälpa oss göra nya saker som att  använda nya arter, som alger eller insekter.

För vår EU-parlamentariker  handlade det om att äta mer bröd och pasta.

Individuella medborgare kan så klart  balansera sitt slöseri,

ha en mer balanserad diet, utan  att äta för mycket animaliska produkter.

Åtgärderna vi vidtar – oavsett om det är att  främja återvinning av grödor eller minska

våra utsläpp till följd av markanvändning –  vad vi gör kommer påverka vår framtid.