Hugg för dig av den här godbiten som EPTV kokat ihop för att ge dig en försmak av hur EU-budgeten fastställs, finansieras och delas upp mellan sektorerna.

EU-budgeten – kortfattat

https://api.multimedia.europarl.europa.eu/documents/20125/11806240/v003-0064-sv.srt

Jag är här för att köpa ingredienser  till kvällens middag

men vad har jag för budget?  Bara den här 10-eurosedeln

så det är bäst att jag håller  mig till ingredienserna på listan.

Men precis som jag och  min enkla mathandling

har även Europa ett recept  för sin egen budget

och hur det fastställs och  var alla pengarna kommer från

Så vad handlar det egentligen om?  Dags att ta en närmare titt.

brukar kallas för  den europeiska budgeten.

Den aktuella budgeten på 960 miljarder euro  trädde i kraft 2014 och löper till 2020.

Men tekniskt sett är det inte en budget  utan en utgiftsguide.

från medlemsstaterna  och delas in i tre delar.

En fast procentsats  av deras bruttonationalinkomst,

tullsatser på importer  från utanför EU

och en procentsats av momsinkomsten.  Och var går alla pengarna?

Ja, vad de olika sektorerna  eller politikområdena får

fördelas över den  bestämda 7-årsperioden.

Den gemensamma jordbrukspolitiken får  till exempel 312 miljarder euro,

forskning och innovation  nästan 80 miljarder euro

och ungdomssysselsättningsinitiativ  3 miljarder euro, för att nämna några få.

Det är lätt att förklara hur budgeten  fungerar med en enkel demonstration.

Vad de olika länderna betalar in  beror på storleken på deras ekonomi.

Tyskland, med den största ekonomin,  betalar mest ...

Tillsammans med Spanien och Italien  är faktiskt halva budgeten redan betalad.

Så det som länder som Luxemburg eller  Slovenien betalar bleknar i jämförelse.

Men kom ihåg att detta  är mindre ekonomier.

Grekland till exempel betalar en stor procent-  sats av sin bruttonationalinkomst till EU

men får tillbaka mycket mer  än de betalar.

Men kom ihåg att budgeten  handlar om balans.

1984 förhandlade Storbritanniens premiär-  minister Margaret Thatcher fram en rabatt

baserat på att för mycket brittiska pengar  gick till den gemensamma jordbrukspolitiken

Så nu får Storbritannien tillbaka 66 %  av skillnaden

mellan vad de betalar och  vad de får tillbaka.

Men Storbritannien är inte ensamt:  Tyskland, Österrike, Sverige

och Nederländerna tar alla  tillbaka en del av vad de bidrar med.

Den stora tanken bakom budgeten har varit  att förbättra levnadsstandarden.

Särskilt efter krisen har den här fleråriga  budgeten fokuserat på tillväxt och jobb.

Alla tre institutioner har något att  säga till om vad gäller budgeten.

Men som vi har sett kan det bli en dragkamp.

Staterna ville minska på utgifterna  men parlamentet ville ha mer pengar

att investera i Europas framtid.  Man började även bråka

om ”egna resurser”,  hur länderna bidrar till budgeten.

En skatt på finansiella transaktioner lades  fram som alternativ till det aktuella systemet.

Efter två och ett halvt år  kom de överens

och det aktuella systemet med  bidrag förblir som det är för stunden.

Så precis som Europa hugger vi in  på vår väl förberedda måltid.

Vilken form kommer nästa EU-budget ha?  Ja, det är en annan historia.