Trots de många miljarder som ECB injicerat i bankerna, så har små och medelstora företag svårt att få lån. EPTV undersöker de mänskliga följderna i Belgien och Italien.

Reportaget: Skuldkrisens dödsoffer

https://api.multimedia.europarl.europa.eu/documents/20125/16040417/m003-0209-sv_mf.srt

Trots att ECB nyligen injicerat  flera miljarder i bankerna,

EuroparlTV har granskat läget  i Belgien och Italien,

länder där många affärsägare  redan har begått självmord

från runt om i Italien  träffades i Bologna 4 maj.

De kom för att stödja en änka,  förkrossad av djup sorg.

De var alla fruar eller flickvänner till  affärsägare som begått självmord

Tiziana var gift med Giuseppe Campaniello,

en hantverkare som satte eld på sig själv  utanför skattekontoret den 28 mars.

De hade krävt 200 000 euro  i försenade inbetalningar.

att han bara såg en utväg,  att ta sitt eget liv.

som kände sig maktlös  av situationen i Italien.

Sedan början på året har 32 affärsägare  i Italien begått självmord.

De är ytterst försiktiga med att låna ut  pengar, särskilt till affärsägare i knipa.

Kreditåtstramningen innebär  inte bara höga lånekostnader.

I dag är det omöjligt för småföretagare

att vända sig till de kreditinstitut  som de tidigare använt

på grund av dålig likviditet  som orsakats av sena betalningar,

men dessa företag utgör den  italienska ekonomins ryggrad.

Ernesto Rinaldi har buteljerat  mineralvatten i 50 år.

För honom är överlevnaden av  små företag inte längre garanterad.

Om du förväntar dig en betalning  inom 120 dagar,

men den har fortfarande  inte gjorts efter 180 dagar,

ECB har injicerat 1 000 miljarder euro  i banksystemet till 1 % ränta.

Har små och medelstora företag sett några  av dessa medel som kan vitalisera dem?

På banken Intesa Sanpaolo  är man av en annan åsikt.

Det vore bra om lånet till 1 % från ECB  kunde användas till att köpa t.ex. en svarv.

I dag lånar jag ut pengarna  till svarven till 5 %,

i stället för de 7 % som jag tog i december.

Men med tanke på pengarna  som injicerats i bankerna,

borde inte räntan vara lägre?  Främjar bankerna tillväxt?

Vi beger oss till Bryssel, till trading-  golvet på en internationell bank.

Deras språkrör anser att det bör  analyseras från fall till fall.

Företagen i de olika staterna,  främst de på eurozonens ytterkant,

betalar också en riskpremie  baserad på det egna landets ekonomi.

Den här belgiske ekonomen  har en kritisk syn på banksystemet.

Han anser att bankerna utnyttjat företagen

för att ta igen det de förlorat  under finanskrisen.

Bankerna har helt enkelt antagit en attityd

men samtidigt öka vinsten på sin utlåning.

Vinstmarginalen på företagslån  har mer än fördubblats,

och skälet till detta är  helt enkelt mindre konkurrens.

Krisen har även drabbat Belgien.  Dimitri Verboomen har betalat ett högt pris.

Hans marknadsföringsfirma  gick i konkurs i mars

och han tvingades friställa 50 personer.

Han fick avslag på ett långfristigt lån  på 400 000 euro.

Bankerna begärde stora personliga  garantier för hans verksamhet.

En garanti på 100 000 eller 200 000 euro

är en betydande summa som kan  försätta människor i ekonomisk knipa.

Om företaget går dåligt  kan ägaren hamna i knipa,

både när det gäller hans familjeliv  och yrkesmässigt.

Dimitri kritiserar också bankerna  för att vara långsamma.

Han väntade i sex månader,  vilket drabbade hans verksamhet.

ECB överväger nu en ny process  för att distribuera pengar till bankerna.