Förstörandet av kulturella artefakter och flyktingars brist på utbildning är även humanitära och säkerhetsmässiga frågor, betonar Unescos generaldirektör Irina Bokova.

Kulturell mångfald är nyckeln till att övervinna krisen

https://api.multimedia.europarl.europa.eu/documents/20125/12099324/n003-0369-sv.srt

De gamla städerna Aleppo och Palmyra  är bara några exempel.

I och med förstörelsen av kulturella föremål  och konsthandeln i Mellanöstern

försvinner ett helt kapitel i  mänsklighetens historia.

För Irina Bokova,  Unescos generaldirektör,

är interkulturell dialog och  utbildning nyckelelement

till en hållbar lösning på flödet av  flyktingar och IS framryckningar.

Irina Bokova, hej.  Välkommen till parlamentet.

När du ser hur de hundra tusen,  160 000, flyktingarna behandlas,

att EU-staterna inte kan enas med  varandra, vad är din reaktion?

Kan vi fortfarande tala om  interkulturell dialog i Europa?

Jag tror att frågan om interkulturell  dialog och att leva tillsammans

kommer uppstå i stor skala efter krisen,  denna tragedi för flyktingarna,

för vi talar om tolerans,  ömsesidig förståelse, respekt,

om hur vi ska leva i demokratiska samhällen  med respekt för andra.

Och om att leva som grannar,  det är det svåraste.

28 medlemsstater som har väldigt svårt

att enas om hur ungefär  160 000 flyktingar ska fördelas.

Det är inte lätt för mig att döma,  för det är en europeisk debatt.

Det finns många aspekter.  Juridiska aspekter och andra.

Politiska – naturligtvis finns det  olika utvecklingsnivåer.

Jag tror att den europeiska andan  är en human, humanitär metod.

Det är andan i att stötta  demokratiska krav

och stötta och  respektera mänsklig värdighet.

Jag tror att Europa är unikt i världen

vad gäller att ge starka budskap om  värderingar och stöd till flyktingarna.

Vi håller oss till situationen  för flyktingarna i Mellanöstern.

Hur kan Unesco reagera?  Man har inga soldater att skicka dit.

Ni har andra vapen,  vi kan kalla dem det.

att förankra den här debatten om  förstörelse av kulturarvet

i debatten om humanitära  och säkerhetsmässiga frågor.

Det var inte enkelt i början,  men nu har man förstått

att vi inte kan välja mellan  humanitära frågor och förstörelse.

Antingen stöttar vi befolkningen  eller så stöttar vi förstörelsen.

För det är en del av människans anda.  Det är en del av deras identitet.

Du talade om denna mångfald,  om vikten av att utbilda

i flyktinglägren,  oavsett om det är i Turkiet eller Libanon,

så att dessa människor kan förstå  sin historia. Vad kan ni göra?

Det är nyckeln. Det är väsentligt att  utbildning är en del av alla humanitära svar.

Tyvärr vet vi att bara 2 % av det  humanitära biståndet läggs på utbildning.

Och vi kan se – jag har besökt  Jordanien, Irak, Libanon ...

Jag vet hur mycket  barnen, familjerna lider,

för en stor majoritet av de här barnen  har inte gått i skolan på fem år.

Så det kan bli en förlorad generation  för Syrien, för Irak,

kan de inte hitta jobb eller integreras i  samhället. De marginaliseras.

Sista frågan. Hur ska man reagera  på konstsmugglingen?

Du talade om IS, om al-Nusra,  men de är inte de enda.

Det är uppenbart att Bashar al-Assad  också är inblandad i smugglingen i Syrien.

Hur tänker ni stoppa den här smugglingen?

De antog en extremt viktig resolution,  2199, den 12 februari i år,

för att samarbeta med parterna  och grannländerna

för att stoppa den illegala handeln med  kulturföremål som finansierar extremismen.

Vad vi har gjort,  och vi fortsätter arbeta,

är att skapa en plattform för Interpol  och Tullsamarbetsrådet

för att få ut experter på fältet,  för att samarbeta med länderna.

Vi har redan uppmuntrat  mer än 30 länder,

främst grannländer  och de europeiska länderna,

att gå igenom sin lagstiftning, lägga  större vikt på importregler,

för det handlar inte bara om  export utan även om import

av smugglade kulturföremål  från Syrien och Irak.