Tyska EU-parlamentarikern Wolf Klinz tycker att Eurogruppen borde ha hanterat bankavtalet med Cypern bättre, brittiska socialisten Stephen Hughes lyfter fram fortsatta faror med asbest.

7 dagar: Cypernkrisen och asbestrisker

https://api.multimedia.europarl.europa.eu/documents/20125/16263256/m004-0071-sv.srt

Hej och välkomna till 7 Dagar i Europa.

Sju dagar som cyprioterna och alla som har  pengar i en bank i euroområdet

sent ska glömma.  En stor cypriotisk bank ska stängas.

Oförsäkrade insättare, många ryssar,  riskerar att förlora en förmögenhet.

Här med mig i studion sitter  tyske Wolf Klinz från ALDE.

men först är det dags för  "Ja eller Nej", där jag ställer frågor

som jag vill att du svarar  "ja" eller "nej" på.

Har Cypern-krisen skadat euron?  -Ja, till viss del.

Hade en sådan räddat  de cypriotiska bankerna?

Är du orolig för att senaste tidens  händelser har rört upp antityska känslor

på Cypern, Grekland, etc?  -Tyvärr har du rätt i det.

Har Eurogruppen hanterat  den senaste på ett bra sätt?

Dijsselbloem menar att det kan bli en modell  för framtida räddningspaket. Har han rätt?

I huvudsak kan han ha rätt, men sättet  att kommunicera har varit bristfälligt.

Marknaderna skakades.  Eurons värde föll med 0,8 % över en natt.

Är det oroande?  -Inte egentligen. Den kunde ha fallit mer.

Kan förtroendet för euron återuppbyggas?

Bör sparare i Italien, Spanien  och Irland vara oroliga?

Kan opinionen mot EU  i berörda länder vändas?

Gör medborgarna rätt som skyller på EU?

Okej, så där. Nu är inslaget  "Ja eller Nej" slut.

men det första är förstås  Cyperns banksektor.

Vad anser du att vi har lärt oss  av det här i nuläget?

Jag tror att vi har lärt oss två saker.

För det första att en banksektor  inte bör vara oproportionerligt stor

Och för det andra att  en banksektors affärsmodell,

särskilt om sektorn är stor,  måste vara sund och hållbar.

Men du sa att banksektorn inte  bör vara större än ekonomin.

Den är åtta gånger större  än Cyperns BNP.

Bankerna i Luxemburg är 24 gånger större.

som är mycket mer hållbar.  Det är skillnaden.

Okej. Det finns mycket att säga om det,

men först ska vi titta på  veckans nyheter med Caroline Grasso.

Cypern har räddats från bankrutt,  men till vilket pris?

Överenskommelsen om  att rädda Cypern från bankrutt

möts av blandade reaktioner i parlamentet.

Alla hyllar det faktum att insättningar  på mindre än 100 000 euro skonas

men sättet att hantera krisen  har ifrågasatts.

EP:s talman Schulz säger att en bankunion  i EU är mer nödvändig än någonsin.

I tisdags antog ledamöterna  i miljöutskottet nya regler

för bättre återvinning av gamla skepp.

Alltför ofta monteras de ned  utanför EU, i utvecklingsländer.

För det mesta undviker man därigenom  kontroller av hälso- och säkerhetsvillkor.

och samtidigt respektera  arbetarna och miljön.

Hur ser framtiden för livsmedelsstödet ut?

I måndags sa ledamöterna  i jordbruksutskottet

ja till ett nytt konvolut för att hjälpa  de fattigaste under perioden 2014-2020.

2,5 miljarder euro under sju år  är mindre än under tidigare år,

men mer än kommissionens första förslag.

Förhandlingarna mellan EP och  medlemsstaterna fortsätter.

Nu går det vidare till  sysselsättningsutskottet.

Ni tittar på 7 Dagar i Europa.  Wolf Klinz, tror du att Cypern-avtalet

har förändrat vårt sätt att hantera  problemdrabbade länder i framtiden?

Jag hoppas att vi har lärt oss en läxa

och inser att det inte bara är  innebörden av det beslut vi fattar,

Efter den första förhandlingsomgången

när de nått en överenskommelse,  som inte var acceptabel

eftersom småsparare skulle ha  fått vara med och betala,

var kommunikationsprocessen  verkligen en katastrof.

Det ledde till oroligheter och osäkerhet

och bristande förtroende i andra länder.  Det borde ha undvikits.

att vi måste tänka på alla möjliga  och potentiella konsekvenser

för unionen som helhet och för  andra länder när vi väl förhandlar.

I allt väsentligt anser jag att resultatet  av den andra förhandlingsomgången

Just att man vänder sig till aktieägarna

och i andra hand till  dem som äger obligationer

och i tredje hand till dem som  äger mer än 100 000 euro,

eftersom insättningsgarantin  vi har enats om i Europa

ger skydd för besparingar  upp till 100 000.

Så det är tydligt att de som har  mer än 100 000 inte är 100 % skyddade.

Dijsselbloem fick hård kritik  av ekonomiutskottet.

att det inte strider mot  insättningsgarantin

eftersom man tar pengar på ett annat sätt.  -Men han är politiker.

Jag vet att han bara har varit finans-  minister i Nederländerna sedan 1 november

och ledare för Eurogruppen  sedan början av 2013.

Men han borde ändå  ha vetat att vanliga medborgare

inte skulle kunna se skillnaden  mellan en särskild engångsskatt

och att förlora delar av  besparingar på under 100 000.