En ny gemensam jordbrukspolitik håller på att ta form efter en omröstning i EU-parlamentets kammare. En intervju med EU-parlamentarikerna Michel Dantin (PPE) och Bas Eickhout (De gröna).

Intervju: Mot ett mer miljövänligt jordbruk?

https://api.multimedia.europarl.europa.eu/documents/20125/16244505/n003-0238-sv.srt

Det europeiska jordbruket får 363 miljarder  euro från och med nu till 2020,

men kommer den att bli bättre för miljön?

Dagen före en annan reform av den  gemensamma jordbrukspolitiken

pratade vi med två ledamöter efter  en viktig omröstning i plenum,

Michel Dantin från EPP och  Bas Eickhout från De gröna.

Budgeten för GJP ska minskas med 13 %  till 2020. Är tärningen kastad?

I enlighet med förslaget från  8 februari står vi inför en minskning av

jordbruksbudgeten på 49 miljarder  under programperioden.

Det motsvarar ett års förlust av sex.  Det är katastrofalt.

Jag anser att jordbruket är i fara i och med  den föreslagna budgeten på medellång sikt.

Det beror på vad man gör med pengarna.

Om man verkligen vill  modernisera jordbruket

Men om det bara rör sig om pengar till  ett gammaldags storindustriellt jordbruk

Tillsammans med medlemsstaterna  har EP medbestämmanderätt

i GJP-reformen.  Förändrar det något?

Jag pratade med en tjänsteman i  kommissionen som spontant sa så här:

"Det var mycket enklare  när vi gjorde det själva."

För första gången för vi in  en aning demokrati

i tillämpningen av GJP och i GJP-reformen.

Om man ser till hur  parlamentet har röstat

som alltid syntes i rådet  bland jordbruksministrarna.

Jag har sett samma konservativa krafter  i EU-parlamentets jordbruksutskott.

Så jag är mycket besviken över  det som hände i parlamentet.

Folk säger att 80 % av direktstödet  går till 20 % av jordbrukarna.

Är det rättvist?  Kan det bli ändring på det?

i en global kontext med  högre priser på råvaror,

ge unga människor hopp och  en vilja att ge sig in i branschen.

Av 13,5 miljoner jordbrukare  är nästan 5 miljoner över 65.

Så man kan säga vad man vill. Vi har inte  folk till att producera vår egen mat.

Vi har försökt förändra den,  t.ex. genom att sätta ett tak,

sänka taket för hur mycket pengar  som betalas ut till jordbrukarna.

Men det upphävdes.  Vi hade chansen, men tog den inte.

är att 80 % av pengarna fortfarande  går till de 20 största jordbrukarna.

Det kunde vi ha förändrat,  men vi tog inte chansen.

I och med reformen, kommer GJP  att vara bättre för miljön?

Jag är övertygad om att allt  inte sker via offentlig politik.

Jordbrukarna har inte väntat på  att vi ska förändra deras metoder.

Den förbättrade vatten-  kvaliteten i många regioner

beror på förändrade metoder,  inte på administrativa beslut.

Den GJP vi ska rösta om  kommer att ge en hjälpande hand,

som anammar ett antal metoder  som är bra för miljön.

30 % av pengarna som går  till stöd per hektar

kommer att gå till det.  Det är det som kallas miljöanpassning.

Miljöanpassning existerar  fortfarande, så för första gången

är jordbrukspolitiken mer  inriktad på miljöarbete.

Men om man tittar på åtgärderna, kommer  de att bli en motor för förändring?

Ett exempel är att vi nu stödjer  diversifiering av grödor,

men var innebär det?  Jordbrukarna gör det redan.

Det är vanliga metoder  som de fortfarande får pengar för.

Förändrar det jordbruket i Europa?  Nej, men vi kallar det miljöanpassning.

Innebär reformen att vi undviker  andra kriser som t.ex. mjölkkrisen?

Personligen tror jag att  de skyddsnät som föreslagits

och pengarna till en gemensam  organisation av marknaden,

som minskats med 40 %  jämfört med föregående period,

gör det omöjligt att hantera  en allvarlig kris.

Det är dubbla budskap. I vissa frågor  får jordbrukarna fler möjligheter,

men på många andra områden  missar de möjligheten än en gång.

Vi har nog inte sett den sista  bondeprotesten än. Det tror jag inte.