Den gemensamma jordbrukspolitiken har missförståtts och den har rapporterats om på ett felaktigt sätt. Den måste förklaras bättre säger ledamoten Paolo De Castro. Som ny ordförande i jordbruksutskottet reder han ut problemen.

Intervjun: GJP är lätt som en plätt för ordföranden i jordbruksutskottet (lång version)

https://api.multimedia.europarl.europa.eu/documents/20125/15148975/P005-00084-S-SV.srt

Paolo De Castro,   välkommen till EuroparlTV.

Du har precis utsetts till ordförande   i jordbruksutskottet.

Det är ett viktigt utskott.   Om Lissabonfördraget ratificeras

kommer det att ha medbeslutande   i jordbruksfrågor.

Det är en viktig och krävande roll.   Hur ska du sköta den?

Vi måste klargöra att jordbruket   och landsbygdens utveckling,

40 % av EU:s ekonomiska   resurser går till det här området.

Medbeslutande, om irländarna   säger ja i folkomröstningen i oktober

kommer utskottet att få   ett väldigt stort ansvar.

Det var det första jag sa   till mina kollegor i utskottet

därför att vi förstår förmodligen   fortfarande inte vad det här innebär.

Få personer vet vad   medbeslutande betyder.

Rådet kommer inte att kunna fatta beslut

utan stöd från jordbruksutskottet   i Europaparlamentet.

Det är en krävande roll och   du är i början på mandatet

och har en svår uppgift framför dig,   granska budgeten.

Som du sa går 40 % av   EU:s budget till jordbruket,

länderna i norr som inte är   jordbruksländer vill straffa jordbruket.

Hur kommer du att jobba inom   ramen för jordbruksreformen

för att behålla en tillräckligt   stor jordbruksbudget?

Det är en svår utmaning. Då Franz   Fischler genomförde reformen 2002,

revision efter halva perioden,   genomförde han en viktig reform

med budgetgarantier i   det fransk-tyska avtalet.

Den här gången består svårigheterna   av att först granska budgeten och sedan

reformera den gemensamma   jordbrukspolitiken (GJP).

Så du försvarar jordbruket   och nämner andra saker.

varför Europa behöver GJP.   -Varför behöver Europa GJP?

Det är inte enbart de 10 miljoner euro-   peiska jordbrukarna som behöver GJP.

De 500 miljoner EU-medborgarna   behöver det också.

Om vi vill att jordbruket   ska vara miljövänligt,

respektera djurens välbefinnande,   garantera livsmedelssäkerhet.

Våra konsumenter vill ha säker, hälsosam   mat. De vill ha ett hållbart jordbruk,

ett skonsamt jordbruk som   skyddar naturtillgångarna.

Alla detta kan bara genomföras om   vi har en gemensam jordbrukspolitik.

Genom reformen 2002   knöts medel från GJP

till jordbrukarnas metoder,   inte till produktionen.

Det här är centralt. Medel tilldelas om   metoderna är förenliga med EU:s villkor.

GJP-systemet har fått   väldigt mycket kritik.

Vissa säger att det inte behövs något

ekonomiskt stöd,   då kriget är slut sedan länge.

Det behövs ett modernt jordbruk   för att få högsta kvalitet.

Det finns ett annat argument.   Producenterna säger att de tjänar lite,

Till exempel mjölk, som är   viktigt för dig som är italienare.

Mjölk kostar 20-24 cent/liter, men   medborgarna betalar upp till €1-1,50/liter.

Jordbrukspolitiken har inte   tagit upp priserna sedan 1992.

Skillnaden mellan produktionspris   och konsumtionspris

Det måste förtydligas, annars fortsätter   vi säga, som vissa brittiska tidningar,

Kanske några tidningar i USA.   -Ja, tidningar i USA.

Amerikanerna lägger ned   $77 miljarder på sitt jordbruk.

Med reformer konkurrerar vi med USA.   -Ja. Vi återkommer till det snart.

Men vi har inte längre någon prispolitik.

Politiken kring tilldelning handlar   om intäkter, och inte som tidigare

då det fanns ett krav på att producera.

Tillgången skulle svara   mot en viss efterfrågan.

Frikoppling infördes för att   tillgodose medborgarnas behov.

Hur ska du genomföra förhandlingarna?   Det blir svårt att försvara GJP.

Trots skillnaderna från 2002 då   Franz Fischler genomförde en reform

tack vare det fransk-tyska budgetavtalet.

Vi måste förekomma innehållsdebatten.

Jag sa till mina kollegor i utskottet idag

att vi måste ha en debatt om GJP,   varför den behövs

och varför GJP är bra   för EU-medborgarna.

Vi ska göra det nu. Jag håller   på att publicera en liten bok

Jag ska resa till huvudstäderna   och förklara för medborgarna.

Innan vi tar itu med budgeten   måste vi ta reda på vad

medborgarna vill ha ut av GJP   och vad GJP innebär för dem.

Parlamentet håller på att bilda   ett utskott som ska lösa krisen.

Hittills har bara en man utfört   miraklet med brödet och fiskarna.

Det finns ett problem.   Om vi täcker ena sidan,

innovation, utveckling som är EU:s mål,

Lissabonstrategin som svenska   ordförandeskapet satsar på,

Jag ska provocera.   Om GJP var mer känt,

då det handlar om att lösa   den allvarliga ekonomiska krisen

skulle folk inse hur användbart GJP är.

Jag kommer från södra Italien,   som drabbats hårt av krisen.

Vet du var arbetarna i "soffadistriktet"

Melfi, Apulien finns?   De jobbar inom jordbruket.

Jordbruket har alltid varit en arbetsreserv

då industrin inte kunde   garantera jobb åt arbetarna.

Då fungerade jordbruket   som en slags social buffert.

Priserna är väldigt låga.   GJP-medlen har minskat